
Foto: Henrik Persson
Svalorna hade möte om gruvdrift i Sverige och Latinamerika på Solidaritetshuset i Stockholm 3:e november, med rubriken ”Under ytan”. Samerna Kerstin Andersson och Tor Tuorda gav många exempel på pågående gruvdrift och planerad gruvdrift som förstör miljön i norra Sverige.
– Historien upprepar sig. I Nasafjäll bröts malm redan på 1600-talet och samernas rättigheter åsidosattes, konstaterade Tor Tuorda som medverkade via länk från Randijaur:
– Det här fortsatte genom århundradena. 1905 bytte myndigheterna namn på det som kallats lappskatteland och kallade det istället kronoland. Vips var marken svenska statens. Den största markstöld som någonsin ägt rum, och det skedde smidigt, utan att någon dödades.
”Allt finns där”
– l mina trakter finns det många som är samer men som inte går ut ordentligt med sin identitet. Skammen sitter kvar efter de rasbiologiska undersökningarna och annat sedan 30-talet. Det är inte så länge sedan.

– Men läs den nyss utkomna Samiska Sanningskommissionens rapport, mycket professionellt gjord! Allt finns där.
– Det finns fler samiska konstnärer och artister som uppmärksammas nu, men det är fortfarande svårt att nå ut med skildringar av samerna. Jag försökte göra en film om skogssamer, men det fick inget gensvar, berättade Tor Tuorda.
Serverats lögner
– Vet ni om att det prospekteras efter mineral i nationalparker i Sverige? frågade Kerstin Andersson publiken.

Foto: Henrik Persson
Hon konstaterade också att flera lögner sprids om både gruvor och renskötsel i Sverige:
– Vi har serverats lögner från LKAB om Per Geijergruvan som skulle skära av Gabna sameby på mitten. Det är i själva verket en ny järnmalmsgruva. De omtalade jordartsmineralerna finns inte främst där utan är bundna i de hundratals miljoner ton slagg som är utspritt kring de redan befintliga gruvorna i till exempel Kiruna. Det behövs inga nya gruvor för att utvinna jordartsmineralerna. Men det finns inte teknik för att utvinna jordartsmineralerna i Sverige, den giftskapande och miljöförstörande tekniken finns i nuläget bara i Kina.
Tor Tuorda inflikade:
– Barnen i Kongo kommer därför inte att få sluta gräva efter jordartsmetaller där.
Fanns långt före domen
– Oddasat eller Radio Sápmi har inte mycket att sätta emot. Svenska Dagbladet med Hanne Kjöllers lögnaktiga påståenden om Girjas sameby har en helt annan spridning. Upprepas en lögn tillräckligt många gånger tror folk på den, sa Kerstin Andersson.
Hanne Kjöller har skrivit att Girjasdomen lett till att ett fiskekort i Tjuonajokk, som tidigare kostade några hundralappar, nu kostar 42 500 kronor inklusive helikoptertransport. Sanningen är en helt annan: fiskecampen i Tjuonajokk fanns långt före domen och drivs av en företagare från Gotland – inte av samebyn!
– Vanliga fiskekort köpta av Girjas sameby kostar fortfarande 70 kronor per dygn eller 220 kronor för en vecka, konstaterade Kerstin Andersson.
Tor Tuorda frågade om publiken visste hur mycket de utländska bolagen betalar i royalty till svenska staten för vinsterna på sin gruvdrift i Sverige. Ganska snart kom det rätta, och uppseendeväckande, svaret: 0,15 procent!
En film om gruvdriftens följder i Guatemala visades också.
Kristin Amparo, svensk artist med rötter i Colombia, sjöng och spelade på svenska och spanska.
Text: Henrik Persson
