– Vi kopplar miljökampen till kampen för vårt oberoende

När jag träffar karen-aktivisten Paul Sein Twa är han långt från sitt hemland Myanmar (Burma). Han besöker helt kort Stockholm och ska åka till Köpenhamn nästa dag.

Paul Sein Twa tillhör karenerna som är en av Myanmars större etniska minoriteter. De lever i sydöstra delen av landet och är cirka 6-7 miljoner till antalet. I hela Myanmar lever cirka 55,2 miljoner människor idag. Karenerna är mycket välorganiserade. Paul är en av dem som grundat KESAN, Karen Environmental and Social Network:

– Vi vill använda karenernas kunskaper, inte Västerlandets, för att skydda karenernas miljörättigheter.

– Vi vill skapa en djupare hållbarhet, som det är nödvändigt att använda, inte via den västerländska vetenskapen utan via ursprungsfolkets egen vetenskap. Den är inte skild från naturen, från tigrarna, från fiskarna, från skogen som familjerna är beroende av, säger Paul.

KESAN är en lokalt förankrad, icke-statlig och ideell organisation som arbetar för att stärka försörjningstryggheten samt främja respekt för ursprungsbefolkningens
kunskap och rättigheter i delstaten Karen i Burma – ett område där våldet och orättvisorna till följd av mer än 60 års inbördeskrig har skapat en av världens fattigaste regioner.

Vad betyder det att vara en del av naturen?

– Det handlar om en relation. Djupa trosföreställningar lever fortfarande kvar hos karenerna. Trots hårt yttre tryck, mission och slitningar mellan olika grupper. Det finns betydande hot och även väpnad konflikt.

– Militärstyret har tagit över successivt. Aung San Suu Kyi kom till makten igen 2020. Men militären accepterade inte det och gjorde kupp 2021. De införde undantagstillstånd och dödade civila och minoritetstillhöriga.

– Det här är inget nytt utan har pågått sedan 1949, året efter att det brittiska kolonialstyret upphörde. De som har varit i opposition har utsatts för razzior, och dödats, av den inhemska militären.

– Vi karener hade utlovats en egen stat. Vi hade högt utbildade revolutionära ledare, som var tränade inom den brittiska armén. Men de eliminerades och Burma gjordes till en union, vi och andra fick inte några egna stater.

– Problemen fortsatte under 1950- och 60-talen. 1963 gjorde militären kupp och så har det fortsatt fram till nu med militärkupper.

”Militären begår krigsbrott”

– Militären i Myanmar begår krigsbrott. De borde ställas inför Internationella domstolen i Haag, och inför FN:s krigsförbrytardomstol ICC.

– Aung San Suu Kyi vann val under tidigt 1990-tal. Men militären tog över igen 2010, och skapade en fasad som lurade världen. Till exempel när hundratusentals dog vid en cyklon.

– Men det blev ett eldupphör med Karen National Union 2012. Ett fejkat system infördes då, där minoriteterna fick vissa representanter i parlamentet, men med militärer överallt i övrigt. En militärs röst kan kan säga nej till allt i militärt kontrollerade områden.

Vilka miljöhot finns i karenernas områden?

– Vattenkraftsbyggen, skogsskövling, gruvor, palmoljeodlingar, det är hoten det mest handlar om. Det vi vill göra är att koppla miljökampen till kampen för att rädda karenernas kultur och vår rätt att vara ett oberoende folk.

Intervju: Henrik Persson
Övriga bilder: KESAN

Mer fakta:
www.kesan.asia

Myanmar – Befolkning och språk

Drygt två tredjedelar av Myanmars invånare räknas till majoritetsfolket burmeser. Minoritetsfolken är kraftigt underrepresenterade i politiken och lever oftast under svåra ekonomiska förhållanden. Motsättningarna mellan burmeserna och minoriteterna är i flera fall så allvarliga att väpnad konflikt råder.

Antal invånare: 54 500 091 (2024)
Antal invånare per kvadratkilometer: 83 (2023)
Andel invånare i städerna: 32 procent (2024)
Nativitet/födelsetal: 16,7 per 1000 invånare (2023)
Mortalitet/dödstal: 9,2 per 1000 invånare (2023)
Fertilitetsgrad: 2,1 födda barn per kvinna (2023)
Befolkningstillväxt: 0,7 procent (2024)
Förväntad livslängd: 67 år (2023)
Förväntad livslängd för kvinnor: 70 år (2023)
Förväntad livslängd för män: 64 år (2023)
Andel kvinnor: 50,2 procent (2024)
Källa: Utrikespolitiska institutet

Större etniska grupper

Myanmar (Burma) har 135 officiellt erkända etniska minoriteter, och de utgör tillsammans omkring 30 till 40 procent av landets totala befolkning.

Majoritetsfolket utgörs av burmeser (bamar) som är drygt två tredjedelar av befolkningen. De största nationella minoriteterna är:

• Shan: Den största minoritetsgruppen (cirka 9 % av befolkningen).
• Karen (Kayin): Uppskattningsvis 7 %.
• Rakhine: Cirka 4 %.
• Övriga större grupper: Inkluderar chin, kachin, mon och karenni (kayah), samt grupper med ursprung i Kina och Indien.

Mindre grupper

Många mindre grupper ryms inom de 135 officiella kategorierna, men det finns även grupper som inte erkänns av staten – däribland den muslimska rohingya-befolkningen.

Från KESAN:s Facebooksida:

Övervakning, bevarande och hållbar förvaltning av naturresurser och miljö

Nätverk för civilsamhället i Salweenflodens avrinningsområde stärker gränsöverskridande band för att hantera giftiga föroreningar, skogsbränder och gränsöverskridande dis.

MAE HONG SON – Den 5 september 2026 anordnade Karen Rivers Watch (KRW) och Salween River Basin Restoration and Development Association ett gemensamt nätverksmöte för lokala organisationer och civilsamhällesgrupper från båda sidor om Salweenfloden. Mötet hölls i lokalsamhället Baan Tha Ta Fang i distriktet Mae Sariang (provinsen Mae Hong Son) under temat ”Nätverkssamverkan och riktlinjer för förvaltning av Salweenflodens avrinningsområde”. Det samlade företrädare för civilsamhället och lokalbefolkningen från både Thailand och delstaten Karen.

Diskussionerna fokuserade på kritiska miljöutmaningar som påverkar lokalsamhällen längs gränsen, däribland:

1. Föroreningar av giftiga kemikalier och tungmetaller i Salweenfloden: Deltagarna utbytte uppdaterade fältdata om hur föroreningarna påverkar vattenkvaliteten, akvatiska ekosystem och lokalbefolkningens försörjning, samtidigt som de fastställde gemensamma ramverk för övervakning, kontroll och hantering av föroreningar.
2. Skogsbränder och gränsöverskridande dis: Mötet utvärderade nya trender och delade erfarenheter från fältet för att stärka den gemensamma beredskapen och utforma strukturerade, gränsöverskridande strategier för att förebygga bränder och disproblem.
3. Långsiktiga planer för strategiskt samarbete: Nätverken definierade gemensamt viktiga prioriteringar för påverkansarbete, kärnaktiviteter, samordningsmekanismer och operativa färdplaner anpassade efter de sociala och miljömässiga förhållandena på båda sidor om floden.

Sammanfattningsvis utgör mötet en viktig milstolpe för att stärka civilsamhällesnätverken genom förbättrat informationsutbyte och etablering av strukturerade ramverk för övervakning, bevarande och hållbar förvaltning av naturresurser och miljö i Salweenflodens avrinningsområde.