Det handlar om en generation som inte accepterar orättvisor och passivitet. ”GenZ 212” i Marocko och ”GenZ Mada” i Madagaskar är exempel på två ungdomsledda protester som funnits länge. I Peru, Tanzania, Nepal, Togo, Kenya, Serbien och flera andra länder har från 2024 och framåt uppstått liknande rörelser. Men vad är det här för rörelser, vad är typiskt för dem?
Min första kontakt med begreppet Generation Z var via några artiklar i Dagens Nyheter. Där beskrevs ”influencers” som via nätet påverkade den här generationen, som består av dem som är födda mellan 1997 och 2010. Dessa påverkare försökte lansera budskapet att de själva och deras följare (om de gjorde rätt) skulle kunna leva i 150-200 år genom intensiv daglig träning kombinerat med att äta en ytterst spartansk frukost bestående av två paranötter och en dadel, typ.
Det här gjorde mig oroad. Fanns det en hel generation som helt snöat in bara på den egna kroppen? Det hela stämde samtidigt inte helt med mina egna erfarenheter. Jag har jobbat som folkhögskolelärare och SFI-lärare under en period på över 25 år. Tidigare med många deltagare i samma ålder, senare, i folkhögskola, med just den generationen.
Folkhögskoledeltagarna var förvisso ofta vegetarianer. Och vissa verkade verkligen försöka ta hand om sin hälsa extra mycket, de följde olika dieter med mera.
Greta Thunberg hör hit
Men många av mina deltagare hade också många andra intressen, inte minst inom politik, miljö och samhälle. En del var, som jag förstod det, också vegetarianer av politiska skäl, som skydd för den hotade världsmiljön.
Det svenska mediebruset kring Generation Z är ofta svagt. Undantaget är Greta Thunberg som ju själv hör hit. Hon är född inom Generation Z och har fått rätt mycket uppmärksamhet, även om själva begreppet Generation Z märkligt nog i vårt land aldrig nämns i samband med Greta Thunberg.
Snart gavs också några glimtar som i alla fall lugnade mig något. De handlade om internationella händelser med kopplingar till Z-Generationen:
I till exempel Nepal, Madagaskar, Kenya, och säkert även i Iran och Bangladesh, har Generation Z med hjälp av Internet och sina mobiler ordnat stora protester. Som till och med har fällt förstockade regeringar i några av länderna. Det här har haft sitt oerhörda pris, många har dödats under demonstrationerna, där deras dödskallemärkta svarta flagga vajat. Rörelserna vänder sig mot korruption, ekonomisk ojämlikhet och bristen på demokrati.
Inga tydliga ledare
Ofta nämns inte begreppet Generation Z i rapporteringen men det kan ändå vara just den generationen som driver och dominerar en protest.
Protesterna i Madagaskar började i september 2025 och gällde strömavbrott och brist på vatten. Hälften av befolkningen är under 25 år, över 70 procent lever i fattigdom. Generation Z tog ledningen i det här läget. Snart anslöt äldre syskon och föräldrar. Det hela växte till en rörelse mot korruption, maktmissbruk och krav på ett nytt system. Från huvudstaden spred sig protesterna ut över landet.
Svarta flaggor med en vit dödskalle användes som symbol, hämtad från den japanska mangaserien One Piece. Den blev snart känd som Geneneration Z-rörelsens kännetecken. Många unga såg den som en rebellflagga, som handlade om frihet, gemenskap. Via sociala medier spreds samma flagga i klipp och memes.
Inspiration hämtades från andra protester i världen. Man såg vad unga gjorde i Nepal och Kenya, och använde sina telefoner. Framgångarna var stora men studenterna är nu oroliga för att de gamla ledarna ska ta makten igen.
När det gäller de senaste väldiga gatuprotesterna i Iran, med tragisk utgång i form av tiotusentals dödsoffer och utan att det reaktionära prästväldet störtats, bär de outsagt några av Generation Z:s kännemärken:
Man är mestadels unga, även om alla åldrar fanns representerade i demonstrationerna i Iran. Och, mycket viktigt, det fanns inga tydliga ledare. I till exempel Iran är detta troligen främst för att undvika arrestering av ledarna. Flera har apropå Iran påpekat att avsaknad av ledning också kan vara en nackdel, eftersom det leder till sämre organisering.
Generation Z-manifestationer blir ofta snabbt sammankallade via Internet-uppkopplade mobiler, och det var säkert så nu senast i Iran. Men härskarna lär sig också, man stängde i Irans fall ner just Internet i veckor. När det här skrivs verkar Iranprotesterna, som började bland bazarhandlare och sedan spreds över hela landet som en löpeld, ha ebbat ut för denna gång.
Trump manade på de här iranska protesterna och sa att ”hjälp kommer”. Men det visade sig vara en lögn. Nu ligger förstås Trumps amerikanska slagskepp hotande nära Iran, men det är ändå mest tal om förhandlingar.
Kräver ett nytt system
Varför finns Generation Z:s protester, vad är typiskt för dem? Martins Kwazema, forskare vid Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala, säger i en intervju i Amnesty Press nr 4-2025 av Sofi Lundin:
– De unga idag är inte längre bundna till sina länder. En protest i Nairobi kan inspirera en i Antananarivo inom några timmar.
– De delar strategier, musik, memes och mod. Det är en ny form av solidaritet – digital, men djupt mänsklig. De är hungriga och arga. De har vuxit upp med sina föräldrars misslyckanden och kan inte förstå varför de äldre generationerna har accepterat orättvisorna så länge. De kräver inte bara nya ledare – de kräver ett nytt system.
– Generation Z använder Tiktok för att undervisa varandra i medborgarkunskap, analysera statsbudgetar och avslöja maktmissbruk. De lär sig politik genom lek, men deras lek förändrar verkligheten.
Och – de är ledarlösa, något som kan vara både en styrka och en svaghet.
– Det finns ingen frontfigur. Varje deltagare ser sig själv som en del av ledarskapet. Det gör rörelsen svår att stoppa, men också svår att kontrollera, säger Martins Kwazema.
Skapa rörelsenätverk
Socialantropologen Eva-Maria Hardtmann har gjort ungefär samma iakttagelser som Martins Kwazema. I ett skriftligt svar till SVT Nyheter svarar hon på den viktiga frågan: Är Generation Z:s protester ett nytt fenomen?
– Frågorna är delvis desamma, skriver Eva-Maria Hardtmann, men vad som i första hand är nytt är hur snabbt aktivisterna genom sociala medier kan mobilisera och skapa protester och demonstrationer.
– Generation Z-aktivisterna vänder sig ofta i direkta aktioner mot politiker och regeringar som de uppfattar som oärliga, korrupta, odemokratiska och utan respekt för yttrandefriheten.
Kommer Generation Z-protesterna att fortsätta spridas globalt? Så här säger Eva-Maria Hardtmann:
– En utmaning för aktivisterna är att skapa långvariga sociala rörelsenätverk som inte bara får till förändringar, utan också kan upprätthålla dem över tid.
Text: Henrik Persson
Fakta från:
Dagens Nyheter: ”Så har Generation Z blivit en maktfaktor i land efter land” 11/10, 2025.
Sofi Lundin: ”De ungas uppror” Amnesty Press 4-2025.
SVT Nyheter: ”Gen Z skakar regeringar på flera kontinenter” 29/10, 2025.
Låt oss organisera oss
Mitt namn är Vallentina Escobar, 21 år, från Stockholm. Statsvetenskapsstudent vid Södertörns högskola. Aktiv i mänskliga rättighetsorganisationer och praktiserar just nu på Svenska Afghanistankommittén. Drivs av engagemang i mänskliga rättigheter, internationella frågor och migration.
Jag kan inte och vill inte tala för hela Generation Z. Ingen kan göra det. Men jag vet att vi är många som är trötta på tomma löften. Vi lever i en värld där demokrati ofta reduceras till ett ord, till något man säger sig vara, samtidigt som handlingarna strider mot mänskliga rättigheter och mot själva idén om demokrati.
Många människor vet inte längre vad de ska välja, så de väljer att blunda. De väljer den som ropar högst, den som lovar, den som vill ha makt och tror sig veta bäst. Samtidigt ignoreras fakta, långsiktiga lösningar, statistik och kritiskt tänkande. Vi tror ofta att vi vet, men alltför ofta tror vi bara det vi har blivit matade med. Missinformation sprids snabbare än sanning, och källkritik ses som ett hinder istället för en nödvändighet.
Detta sker i en värld där allt kapitaliseras. Där solidaritet ses som svaghet och där demokratin långsamt urholkas. Det är skrämmande att se hur historien inte försvinner, utan upprepar sig i nya former. Ledare som inte är Hitler, men som påminner oss om de mönster som en gång ledde dit.
Vi använder internet, sociala medier och memes inte för att förenkla politiken, utan för att göra den tillgänglig. För att utbilda varandra, avslöja maktmissbruk och skapa solidaritet bortom nationsgränser. En protest i ett land angår oss alla, för orättvisa känner inga gränser.
Samtidigt måste vi vara självkritiska. Alla i vår generation är inte medvetna. Det finns en oroväckande andel som tror på allt de ser och hör, som tar media som hela sanningen och som inte vågar öppna ögonen för verkligheten. Men just därför är vårt ansvar ännu större.
Jag tror på socialismen. Inte som en perfekt mall, utan som en idé om ett samhälle byggt på jämlikhet, gemenskap och solidaritet. Där människor är viktigare än vinster. I en tid där många har tappat hoppet, väljer jag att behålla det. För hopp är inte passivitet. Hopp är motstånd.
Låt oss förstå att att ge makt till vem som helst är bland det farligaste vi kan göra. Låt oss ha hopp, men inte bara hopp. Låt oss organisera oss, tänka kritiskt, utbilda oss och stå upp för varandra. Tystnaden är inte neutral, den gynnar alltid dem som redan har makt. Vi behöver inte alla vara Greta Thunberg. Men om var och en av oss åtminstone hade en procent av hennes mod skulle världen redan se annorlunda ut.
Text: Vallentina Escobar
Fakta om Generation Z:
Är ute på gatorna och kan fälla regeringar
Generation Z har fortsatt att vara mycket aktiva inom politiken under 2020-talet. Men bilden är inte entydig. Från att enbart ha varit åt vänster finns en kantring åt motsatt håll, där vissa grupper i Generation Z under 2020-talet röstade på populistiska partier i Europa.
I Iran gick aktivister, varav de flesta kvinnor, ut på gatorna 2022 för att uttrycka sitt ogillande av sin regering efter att 22-åriga Mahsa Amini dog i moralpolisens förvar. Hon arresterades för att ha brutit mot statens islamiska klädkod.
I Bangladesh störtade studenter premiärminister Sheikh Hasinas regim i julirevolutionen 2024, vilket satte stopp för vad de ansåg vara ett orättvist kvotsystem för den bangladeshiska offentliga förvaltningen.
I Kenya protesterade unga människor, som länge hade mött regeringskorruption och ekonomisk osäkerhet trots att de var bättre utbildade än äldre generationer, mot president William Rutos skattehöjningar 2024.
Utnyttjade sociala medier
År 2025 gick Generation Z ut på gatorna i Nepal för att protestera mot ett förbud mot sociala medieplattformar (som senare upphävdes) och den härskande klassens extravaganta livsstil och svågerpolitik. De störtade också premiärminister Sharma Olis kommunistledda regering.
Generation Z demonstrerade också mot regeringars korruption och ekonomiska misskötsel i Indonesien och Filippinerna, och utnyttjade sociala medier för att organisera och planera sina evenemang.
I Marocko organiserade Generation Z civil olydnad på Discord som svar på otillräckliga offentliga tjänster, hög arbetslöshet och höga statliga utgifter för FIFA World Cup 2030.
På Madagaskar banade en kupp av Generation Z, som kände sig upprörda över vatten- och elbrist, arbetslöshet och universitetens förfallna tillstånd, väg för överste Michael Randrianirina. Han utropade sig själv till interimspresident.
I Peru ställdes presidenten inför riksrätt efter massoroligheter som svar på impopulära pensionsreformer och våldsbrott.
Främst i utvecklingsländer
År 2025 blev Bulgarien det första europeiska landet vars regering fälldes av medlemmar av Generation Z, som var upprörda över åratal av regeringsdysfunktion och korruption.
Protester i ett land har i många fall inspirerat protester på andra platser, möjliggjorda av sociala medieplattformar. Sammantaget, med de anmärkningsvärda undantagen USA och Israel, är det främst i utvecklingsländer med låg medianålder – det vill säga hög andel ungdomar i befolkningen – som större protester från Generation Z bryter ut.
Fakta från: Wikipedia English