Bolivianerna gick till presidentval den 19 oktober 2025, tyngda av en ekonomisk kris, brist på dollar samt en allvarlig brist på bensin och diesel. Valresultatet markerade slutet på Rörelsen för Socialismens (MAS) 20-åriga regeringsperiod, vilket resulterade att de förlorade allt inflytande i parlamentet.
Tidigare president Evo Morales och före detta partiledare för MAS hade viljan att delta i presidentvalet 2025 men diskvalificerades av konstitutionsdomstolen på grund av anklagelser och politiska skäl, vilket tvingade honom att avgå. Att Evo Morales en gång blev president var i sig en historisk händelse, eftersom han var den första presidenten i Bolivias historia med ursprungsbefolkningens bakgrund. Hans seger 2006 sågs som ett symboliskt och politiskt genombrott för landets urfolk.
År 2025 vände det politiska läget och de stora vinnarna i den andra valomgången blev Rodrigo Paz Pereira President och Vice President Edman Lara, de fick 54,5 % av rösterna mot Jorge Fernando Quiroga 45,5 % och Juan Pablo Velasco som representerar det Fri Alians parti för extrem höger. De vinnarna representerar det kristdemokratiska partiet, som betraktas som mitten–höger på den politiska skalan.
De lyckades vinna väljarnas stöd med tre centrala förslag för sin kommande regering:
1. Kapitalism för alla
2. Decentralisering av den nationella budgeten
3. Reformering av den bolivianska staten
Den 8 november kommer de nyvalda myndigheterna att sväras in: president, vicepresident, 130 ledamöter i deputeradekammaren och 36 senatorer i den Plurinational staten Bolivia.
Text: Cruzcay Escobar