HomeArtiklar/BilderFlyktingar från Inre Mongoliet: - Vår nomadkultur och vårt språk hotas

Flyktingar från Inre Mongoliet: – Vår nomadkultur och vårt språk hotas

Published on

Shinjilt och Dolgion deltar i en protest utanför Kinas ambassad i Stockholm. De bär traditionella mongoliska kläder.

När jag var barn brukade mina föräldrar ibland ta med mig till Etnografiska Museet. Det låg på samma plats som idag, ute på Djurgården i Stockholm. Men ännu var museet inrymt i äldre gula byggnader, gamla militärkaserner. Där inne låg montrarna tätare än idag och var proppfulla med föremål. Lite dammigt, men spännande.

Några gånger tittade vi på utställningsdelen om Mongoliet. Där befann sig ofta en lång lite rödlätt äldre man. Han framstod för mig som jättelik i den mörka kostym med vit skjorta som han bar. Han pratade alltid engagerat och med en lustig accent om det stora nomadtältet av filtad ull, jurtan, och de andra mongoliska sakerna som fanns utställda. Efter en stund märkte jag att mina föräldrar blev mycket intresserade. De hade börjat förstå att mannen som berättade var en ganska speciell person. Kanske var det någon av deltagarna i Sven Hedins resor.

– Är det Hertig Larson själv, frågade de.

– Nej, jag heter Georg Söderbom.

Mannen som stod framför oss var Sven Hedins kamelförare och chaufför, Georg Söderbom.

Georg Söderbom

Han är död sedan decennier nu. Han var född i Mongoliet av svenska missionärer. Han körde den svenske upptäcktsresanden Sven Hedin och de andra expeditionsmedlemmarna under några av Hedins större resor i denna del av världen.

Svensk-kinesisk expedition

Mellan 1927 och 1935 ledde Sven Hedin en svensk-kinesisk expedition till Centralasien. Expeditionen bestod av ett stort antal svenska och kinesiska vetenskapsmän, däribland arkeologer, botaniker och vad som då kallades etnografer. Bland de svenska deltagarna fanns Georg Söderbom, Folke Bergman, David Hummel, August Larson – även kallad ”Hertig Larson” – samt Gösta Montell. Georg Söderbom föddes i Kina som son till missionärer. Georg Söderbom vistades, enligt Etnografiska museets personregister även vid andra världskrigets slut vid den så kallade Burmavägen som deltagare på kinesisk/engelsk/amerikanska sidan i kriget mot japanerna. Han gjorde då åtminstone en resa på militärvägen ned till Burma från Yunnan i sydvästra Kina. Efter 1949 bosatte Söderbom sig i Sverige och tjänstgjorde vid etnografiska museet fram till 1973.

Livet i nomadtält är inte främmande

Jag kommer att tänka på Georg Söderbom när Sonomdorj Shinjilt, en till Sverige invandrad mongol för en tid sedan tog kontakt med Fjärde Världen. Vi stämmer träff på vårt kontor. Med sig har Shinjilt sin landsman Dolgion Hatgin som liksom han själv kommer från Inre Mongoliet, som hör till Kina. Nu bor de i Sverige. De studerar bägge teknik på universitetsnivå men Shinjilt jobbar också extra som sushikock.

Myndigheterna i Kina vill minska nomadernas  boskapsmängd för att skydda naturen. Men målet är också att få bort den urgamla nomadiska livsstilen, säger Shinjilt och Dolgion, mongoler från Inre Mongoliet.
Foto: Henrik Persson

Under vårt samtal framkommer att dessa bägge mongoler är födda i de centrala delarna av Inre Mongoliet. Livet i tält är inte alls främmande för dem. Samtidigt är det mongoliska traditionella nomadiserande livet i filttält, som utspelar sig på sommarhalvåret, hotat. Myndigheterna begränsar möjligheterna att ha boskap.

– Numera är det inte så många som bor i jurta, eller gerr som det egentligen heter, berättar Shinjilt:

– Det är sol på dagen, men på nätterna är det mycket kallt. Bara de senaste åren har kulturen förändrats mycket. Det har flyttat in många kineser och mongolerna glömmer bort sin nomadtradition. Eller den förbjuds till och med.

– Det är finns politiska åtgärder från myndigheterna där man vill minska nomadernas  boskapsmängd för att skydda naturen. Men målet är också att få bort den urgamla nomadiska livsstilen. Mongolerna tvingas flytta till mer tätbefolkade områden och blir en minoritet i städerna. Mongoliska språket håller helt på att avskaffas som kommunikationsspråk. Språket finns kvar inom vissa utbildningar dock, berättar Dolgion.

Miljarder ton kol

Officiellt är Inre Mongoliet en autonom region i Kina. 17 procent av de 23 miljoner invånarna är mongoler. Inflyttning av han-kineser uppmuntras av regeringen. Inre Mongoliet är 1,2 miljoner km2 stort. Där lever nu 6 miljoner mongoler som en minoritet i sitt eget land. En hel del andra ursprungsfolk finns också. 

I Inre Mongoliet finns kolförekomster på runt 676 miljarder ton. Dessutom sällsynta mineraler som anv