Judiskt liv i Sverige började för 250 år sedan. I mitten av 1800-talet och början av 1900-talet kom en ny grupp judar från Ryssland och Östeuropa. Det är om denna grupp den här boken av journalisten Ricki Neuman handlar, och huset som byggdes i Stockholm för dem.
De i Stockholm redan etablerade västjudarna som kommit från framför allt Danmark och Tyskland hade lämnat en hel del av det judiska bakom sig, berättas det i boken. Många var mycket assimilerade och hade närmat sig det svenska samhället. De flesta var bosatta på Östermalm.
De nya judarna från öst var många gånger fattiga, religiösa, obildade, jiddischtalande med många barn, fortsätter boken. De var bosatta på Södermalm. De två judiska grupperna var verkligen två olika grupper som sällan hade med varandra att göra, utom när barnen möttes i religionskolan.
I början ansträngde sig de judiska församlingarna i Sverige för att på olika sätt få de nyanlända att resa vidare till USA eller Kanada, vilket många själva först tänkt också, men inte alla genomförde det. Några blev som sagt kvar.
Nämnas bör också att några av östjudarna bosatte sig i städer som Sundsvall, Härnösand och Karlstad. Men tillbaka till Stockholm och Södermalm, som ju boken handlar om.
De välbärgade Eduard och Sophie Heckscher bildade en stiftelse och lät bygga ett flervåningshus på Klippgatan 19 vid Vitabergsparken, speciellt just för de fattiga judiska immigranterna. Arkitekt var Arvid Bergman.
Syftet var att hjälpa de nya invandrarna med hyran och med att snabbt komma in i samhället utan att behöva ge avkall på det judiska. Huset var färdigbyggt 1913 och blev känt som Judehuset, och så förblev det till 1965 då det såldes till Stockholms stad.
Viktig var också arbetsstugan i huset, som fungerade som ett sorts dåtida fritids där det även serverades ett mål koscher mat åt barnen.
Boken berättar både historien om själva huset och hur livet gestaltade sig där, liksom några exempel på boende i huset som författarens egen morfar.
Det fanns en sammanhållning i huset, en speciell judisk gemenskap som oftast var positiv men som också kunde upplevas som krävande.
Nu ska inte allting berättas här. Läs boken, om ni vill veta mer om denna del av både invandrar- och Stockholmshistorien.
Boktitel: Klippgatan 19. En Stockholmshistoria
Förlag: Volante (2025)
Författare: Ricki Neuman
Research: arkivarie Anna Svenson
Antal sidor: 178
Judiska museet i Stockholm har i år publicerat en podd i flera delar om svensk-judisk historia under 250 år. Del 4 handlar om den östjudiska invandringen.
Text: Elisabeth Christell