Bolivia går återigen igenom en social, politisk och ekonomisk kris. President Rodrigo Paz Pereira valdes den 19 oktober 2025 till Bolivias president. Efter nio månader vid makten möter han en rad krav och protester som alltmer koncentrerats till staden La Paz.
Regeringens svagheter är tydliga, eftersom den saknar både social bas och partimedlemmar. De statsråd som ansvarar för flera departement tillhör olika politiska partier.
Samtidigt har den bolivianska oligarkin från staden Santa Cruz fått ett starkt inflytande över regeringen. Oligarkerna är de mycket rika, en samhällssektor som under Evo Morales tid vid makten hade fått sitt ekonomiska inflytande begränsat. Rodrigo Paz har inte heller någon vänskaplig relation med sin vicepresident Edman Lara, och det finns ingen samordning mellan dem i regeringsarbetet. Hans vallöften håller på att försvinna som såpbubblor. En av de farligaste åtgärderna som någon regering har genomfört var det partiella avskaffandet av subventionerna på drivmedel. Detta ledde direkt till höjda priser på kollektivtrafiken och ökade levnadskostnader. Åtgärden var nödvändig och befolkningen tvingades acceptera den för att bränsleförsörjningen skulle kunna återupptas.
Brist på dollar, diesel och bensin
Men i stället för att situationen förbättrades har den förvärrats, bland annat genom försäljning av bränsle av låg kvalitet som har skadat motorerna i ett stort antal privata och offentliga fordon och samtidigt orsakat oförklarliga olyckor. Folk fortsätter att köa länge för att få tag på diesel och bensin. I många fall tvingas människor tillbringa natten i köerna som uppstår på grund av bristen på drivmedel.
Bristen på dollar fortsätter att öka och växelkursen varierar från dag till dag. Regeringens misslyckade beslut fortsätter att skapa missnöje bland befolkningen. Regeringen driver en politik som gynnar oligarkin i Santa Cruz och privata företag. Den driver igenom ekonomiska reformer till förmån för privata företag, bland annat genom att avskaffa skatten på stora förmögenheter och skatten på banktransaktioner. Samtidigt förhandlar regeringen om lån med internationella institutioner som IMF (Internationella valutafonden), IDB (Interamerikanska utvecklingsbanken) och andra.
Ursprungsfolken och arbetarna samlas
Den 1 maj samlades 6 000 arbetare i staden La Paz under COB:s (Bolivianska arbetarnas centralorganisation) ledning, en organisation som samlar arbetare från hela Bolivia. Även CTUCB (Centralorganisationen för bolivianska lantarbetare), Bartolina Sisa (organisationen för ursprungsfolkens kvinnor), CIDOB (organisationen för ursprungsfolk), FEJUVE (Federationen för grannskaps organisationer i El Alto), lärare från landsbygden och städerna samt andra organisationer deltog. Sextio procent, eller mer, i Bolivia tillhör olika ursprungsfolk.
De beslutade att inleda en strejk på obestämd tid med vägblockader och krävde högre löner. Till en början vägrade regeringen att föra dialog med arbetarna. I stället försökte den kriminalisera de sociala rörelserna och inledde en förföljelse av fackliga ledare.
När dialogen med regeringen inte ledde någonstans samlades de sociala organisationerna till ett stormöte, ett så kallat cabildo i staden El Alto. Där beslutade de att vägra föra dialog med Rodrigo Paz regering och krävde presidentens avgång.
Demonstranterna blockerar vägarna som leder till La Paz. För närvarande är städerna La Paz och El Alto i praktiken omringade, och man hindrar transporter av livsmedel, drivmedel och akut sjukvårdsmateriel. Befolkningen kräver desperat att konflikten ska lösas.
Kallat dem kuppmakare
Jag vill lyfta fram några kloka ord från en aymara-urfolksrepresentant: ”Bolivias historia kommer aldrig mer att skrivas utan ursprungsfolkens deltagande. Aldrig mer kommer oligarkin att trampa på våra rättigheter, som vi erövrade 2006. Vi är nu en del av statens politiska konstitution”.
Bolivia har utan tvekan förändrats, vilket återspeglas i uttalanden från flera bondeledare. President Rodrigo Paz och hans regering har gjort ett misstag genom sin politik att utestänga de sociala organisationer som består av politiska, sociala och ursprungsfolkens grupper. Regeringen har kallat dem kuppmakare, narkotikahandlare och ligister.
Intensiva vägblockader
Den 20 juni 2026 utlyste president Rodrigo Paz undantagstillstånd i Bolivia. Åtgärden ska gälla i 90 dagar. Beslutet fattades efter 50 dagar av intensiva vägblockader och protester som har påverkat tillgången på livsmedel och mediciner i hela landet.
De väpnade styrkorna stödde den bolivianska polisen i kontrollen av strategiska platser och skyddade den fria rörligheten för transporter. Regeringen undertecknade till slut ett avtal med COB (Bolivianska arbetarnas centralorganisation) för att blockaderna skulle hävas och för att undvika konfrontationer med säkerhetsstyrkorna. Verksamheten återgick därefter till det normala inom banksektorn, barnen återvände till skolan och handeln fungerar nu normalt.
Det bolivianska folket fortsätter att stå emot den ekonomiska krisen. Folket har drabbats hårdast av de vägblockader som pågick under flera dagar. Samtidigt har regeringen visat sin oförmåga att snabbt lösa de sociala och ekonomiska problemen.
Text: Cruzcay Escobar