Att brottet folkmord blev erkänt och inskrivet i en FN-konvention beror på det enträgna arbetet av en person – Raphaël Lemkin. Lemkin var polsk jude. Vid nazisternas intåg i Polen var han jurist i Warszawa och blev tvungen att fly.
Under flykten kom Lemkin till Sverige där han snabbt lärde sig språket och föreläste i juridik vid Stockholms Universitet. Han fortsatte sedan till USA. Vid rättegångarna i Nürnberg var Lemkin rådgivare till USA:s huvudåklagare Robert Jackson. Stora delar av Lemkins familj hade utplånats i Förintelsen.
Lemkin arbetade fram en definition av brottet folkmord och började bearbeta FN för att få det erkänt. Han fick till slut stöd och FN gav honom i uppdrag att göra ett utkast till konventionen som antogs den 9 december 1948. Brottet blev internationellt erkänt och en stor del av världens länder skrev på – och förband sig också att förhindra brottet.
Vad innehåller konventionen?
Den är inte så lång och här är några av de viktigaste punkterna.
Först slås det fast att folkmord är ett brott enligt folkrätten och att de undertecknande parterna är förpliktigade att förebygga och bestraffa brottet.
Det slås också fast att med folkmord menas alla av följande gärningar som uppräknas, i avsikt att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös grupp som sådan:
a) att döda medlemmar av gruppen
b) att tillfoga medlemmar av gruppen svår kroppslig eller själslig skada
c) att uppsåtligen påtvinga gruppen levnadsvillkor som är avsedda att medföra dess fysiska undergång helt eller delvis
d) att genomföra åtgärder avsedda att förhindra födelser inom gruppen
e) att med våld överföra barn från gruppen till annan grupp
I artikel III stadgas att följande gärningar ska vara straffbara:
a) folkmord
b) stämpling till folkmord
c) direkt och offentlig uppmaning till folkmord
d) försök till folkmord
e) delaktighet i folkmord
I samband med Hamas attack mot Israel och Israels militärt omfattande svar har konventionen om folkmord blivit aktuell och Sydafrika har också anmält Israel till ICJ, den internationella domstolen i Haag. Båda parterna har framträtt inför domstolen och deras pläderingar finns att se på internet.
Mer om det längre fram. Olika experter har också framträtt medan kriget pågår och intervjuats på internet, bland andra Raz Segal, en israelisk associate professor i Förintelse- och folkmordsstudier vid Stockton University i USA.
Enligt honom är det som pågår i Gaza ett skolexempel på folkmord enligt de punkter som finns. Det som i flera fall kan vara svårt att bevisa är ”avsikt”, men Segal menar att det i uttalanden från ledande israeliska politiker och militärer klart har uttalats avsikt, till exempel när Netanyahu tydligt och vid flera tillfällen har hänvisat till bibelns berättelse om Amalek/amalekiterna, och uppdraget i bibeln att förinta dem. Fler exempel finns, till exempel uttalandet från Israels president Isaac Herzog om att ”det handlar inte bara om Hamas, det handlar om en nation, vi ska knäcka deras ryggrad”.
Fastslagna fall av folkmord
Förenta nationernas rykte försämrades till en början i och med misslyckandena att stoppa många grova internationella krigsförbrytelser. Listan går tillbaka till massakrerna på en halv till en miljon kommunister i Indonesien under 1960-talet, Kambodja och Bangladesh under 1970-talet och folkmordet mot kurderna i Irak under 1980-talet. Det var först i Rwanda och Srebrenica under 1990-talet som FN på allvar började förbättra sitt skamfilade rykte. Det finns därför från det decenniet några exempel där FN verkligen fastslagit att folkmord ägt rum enligt FN:s folkmordskonvention:
Under en vecka i början av juli 1995 dödades över 8 000 muslimska pojkar och män av bosnienserbiska styrkor i den lilla staden Srebrenica i östra Bosnien-Hercegovina. Den internationella brottmålstribunalen för forna Jugoslavien konstaterade i ett antal domar att ett folkmord begåtts.
En oberoende utredning presenterade på FNs uppdrag sina slutsatser om 2018 års händelser i Myanmar. Utredarna slog fast att landets militär gjort sig skyldig till folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten genom sina attacker mot folkgruppen rohingya.
Folkmordet i Rwanda fastslogs vara ett folkmord på mer än 800 000 människor ur folkgruppen tutsier och de hutuer som motsatte sig folkmordet. Det pågick från 7 april till 15 juli 1994. De ansvariga anses främst ha varit hutuer, ledda av det ultranationalistiska regeringspartiet MRND, och hutunationalistiska milisgrupper som stöddes av ledande personer inom regeringen och militären.
Den 8 november 1994 antog FN:s säkerhetsråd en resolution om en internationell tribunal för att ställa ansvariga för folkmordet i Rwanda inför rätta. Internationella Rwandatribunalen, ICTR, International Crime Tribunal for Rwanda. Den är placerad i Arusha, Tanzania och de första domarna avkunnades 1998. I januari 2009 hade tribunalen dömt 36 personer. 29 domar har vunnit laga kraft. Sju är överklagade. Fem personer är frikända.
Har fällt yttranden
Som framgår av ovanstående är det inte antalet dödade som avgör vad som kan betecknas som folkmord. Det avgörande är intentionen och riktandet mot en viss etnisk grupp, för att slå mot dess fortsatta existens. När detta skrivs, i januari 2024, pågår ett israeliskt anfall mot Gaza där enligt FN nära 26 000 palestinier dödats, de flesta civila kvinnor och barn. Tusentals fler kan ligga under rasmassor. Över 62 000 har lemlästats. Bostäder och andra byggnader avgörande för fortsatt palestinskt liv i området har förstörts i stor omfattning. 1,9 miljoner palestinier har drivits på flykten inom Gaza. El, vatten och mattransporter har stängts av eller hindras. I skrivande stund är samtliga invånare i Gaza enligt FN undernärda och en fjärdedel svälter.
Flera regeringsmedlemmar i Israel har före Gazaattacken fällt yttranden som pekar mot en folkmordsintention. Sydafrika har alltså därför, den 29 december 2023 anmält Israel till Internationella domstolen, ICJ, i Haag. Huruvida Israels anfall mot befolkning, sjukhus, skolor och kulturarv i Gaza kommer att betecknas som ett försök till folkmord eller ej står när detta skrivs ännu inte klart.
Hamas attack 7 oktober 2023 dödade 1 200 personer på platser nära Gaza i södra Israel, där israeler och andra också togs som gisslan. Detta kvalificerar sig, i enlighet med flera av punkterna i FN:s folkmordskonvention, till ett folkmordsförsök. Emellertid kan inte Hamas ställas inför ICJ eftersom det inte är ett land utan en organisation eller rörelse. Däremot skulle enskilda ansvariga inom Hamas antagligen kunna gripas och ställas inför ICC, krigsförbrytartribunalen, så som skedde med Mladic och Milosevic efter Balkankriget.
Behandlingen av Sydafrikas anmälan
I sin anmälan till ICJ-domstolen beskrev Sydafrika Israels handlingar i Gaza som ”folkmordsliknande till sin karaktär eftersom de är avsedda att åstadkomma förstörelse av en betydande del av den palestinska nationella, rasliga och etniska gruppen.” Handlingarna i fråga inkluderar att ”döda palestinier i Gaza, orsaka dem allvarliga kroppsliga och psykiska skador och tillfoga dem livsvillkor som beräknas medföra deras fysiska förstörelse”, står det i anmälan.
Sydafrika talade till denna FN:s högsta domstol på torsdagen 11 januari 2024 i ett försök att få slut på massmordet på civila i Gaza, och anklagade Israel för att ha utfört folkmord mot palestinier där – ett påstående som Israel starkt har förnekat som ”grundlöst” och istället hävdat att det är israelerna som utsätts för folkmord.
Hearingen kom mitt i det pågående och massiva israeliska bombardemanget över Gazaremsan. Den sydafrikanska juridiska gruppen hävdade för ICJ att Israel hade visat ett ”mönster av folkmordsuppförande” sedan man startade sitt fullskaliga krig i Gaza, den 365 kvadratkilometer långa landremsa som Israel har ockuperat sedan 1967.
”Detta dödande är inget annat än förstörelse av palestinskt liv. Det är tillfogat medvetet, ingen är skonad, inte ens nyfödda barn”, sades till domstolen av en av de sydafrikanska juristerna.
Oöverträffat våld
”Israels agerande har utsatt de 2,3 miljoner människorna i Gaza för en aldrig tidigare skådad nivå av attacker från luft, land och hav, vilket resulterat i tusentals civila dödsfall och förstörelse av hem och viktig offentlig infrastruktur” insisterade Sydafrikas jurist Adila Hassim i ett anförande inför domstolen.
Israel har också förhindrat tillräckligt med humanitärt bistånd från att nå de behövande och skapat risken att dö av svält och sjukdomar på grund av omöjligheten att ge hjälp ”medan bomber faller”, påstod den sydafrikanska advokaten.
”Palestinier i Gaza utsätts för obevekliga bombningar var de än går”, sa Hassim till domstolen och tillade att så många människor hade dödats att de ofta begravdes oidentifierade i massgravar. ”Ytterligare över 60 000 palestinier har skadats och lemlästats”, noterade hon.
”De dödas i sina hem, på platser där de söker skydd, på sjukhus, i skolor, i moskéer, i kyrkor och när de försökte hitta mat och vatten till sina familjer. De har dödats om de har misslyckats med att evakuera de platser som de har flytt till och även om de försökt fly längs israeliskt förklarade säkra vägar.”
Som en del av sitt anspråk mot Israel hävdar Sydafrika att 6 000 bomber träffade Gaza bara under den första veckan av det israeliska ”svaret” på de Hamas-ledda attackerna. Detta inkluderade användningen av speciella tusenkilosbomber, minst 200 gånger ”i södra området av remsan som betecknades som säkert”, och i norr, där flyktingläger fanns, sa Hassim.
Dessa vapen är ”några av de största och mest destruktiva bomberna som finns tillgängliga”, hävdade hon och tillade att folkmord ”aldrig förklaras i förväg, men denna domstol har fördelen av de senaste 13 veckornas bevis som obestridligt visar ett beteendemönster och relaterat till detta, en avsikt som motiverar ett rimligt påstående om folkmordshandlingar”.
Rättsprocessen visar hur Palestina, Sydafrika och det globala Syd delar historiska erfarenheter. På hearingen i Haag den 11-12 januari fanns bland andra Sydafrikas ambassadör i Nederländerna, Vusimuzi Madonsela, och Sydafrikas justitieminister Ronald Lamola.
”Ingenting kan stoppa oss”
Tidigare har ICJ-domstolen, utan resultat, beordrat Ryssland att upphöra med sina krigshandlingar i Ukraina. När det här skrivs, i slutet på januari 2024, har ICJ beslutat att Israel måste se till att inget folkmord begås av deras militär i Gaza, och dessutom inom en månad insända en rapport som visar vilka åtgärder man vidtagit för att hindra ett sådant. Enskilda bedömare hävdar att beslutet faktiskt inte kan efterlevas utan att Israel går med på en vapenvila. Hittills har Netanyahu dock enbart gjort uttalanden av typen ”kriget ska fortsätta” och ”ingenting kan stoppa oss”.
En hel del har ändå hänt sedan hearingen i Haag i början på januari, de internationella opinionsyttringarna har ökat och kritiken mot Israel har ökat, främst via Sydafrikas ICJ-anmälan. Sydafrikas jurister påpekade att Israels regerings tal om ’självförsvar’ faktiskt är irrelevant. Man får inte begå folkmord oavsett vad man själv utsatts för. Folkmord är alltid förbjudet.
Henrik Persson
Ola Persson
Källor bland annat:
https://fn.se/wp-content/uploads/2021/12/
SFN_Debattantologi_Rasism2021_webb-1.pdf
Wikipedia
