På Taiwan finns, förutom kineser, också nio erkända ursprungsfolk. Ursprungsfolken utgör idag, med ett befolkningstal på sammanlagt 365 000, omkring 2 procent av Taiwans totala befolkning på cirka 22 miljoner.
Taiwans ursprungsfolk talar sinsemellan skilda austronesiska språk, som inte är släkt med kinesiska. De austronesiska språken är en vida spridd språkfamilj med många talare, där de malajo-polynesiska språken ingår. I ett stort område från Påskön, Nya Zeeland och Hawaii, till Java, Moluckerna, Sumatra och Madagaskar är austronesiska språk representerade. Arkeologisk och språklig forskning pekar mot att språkfamiljen uppkom i Kinas sydöstra del och senare fördes vidare till Taiwan.
Under nära tjugo år av omfattande fältforskningar har antropologen Josiane Cauquelin följt ett av Taiwans ursprungsfolks, puyumafolkets, språk, kultur och sociala liv.
Ett av de många resultaten hittills förutom vetenskapliga artiklar, blev den första boken i forskningssammanhang om puyumafolket. Där skildras förändringarna i puyumafolkets relation till den taiwanesiska staten och hur deras identitet utvecklats under historiens gång. De senaste åtta åren har hon också ägnat sig åt studier av ritualtexter.
Puyumafolket är idag bofasta jordbrukare. Men de var från början hortikulturalister.
Forskningsupptäckter hos puyuma
Josiane Cauquelin upptäckte att det fanns ett – outsagt – släktanknutet regelverk i giftermålssammanhang. Puyumas föredrar att gifta sig med sina parallellkusiner på morssidan i andra, tredje och fjärde generation, och dessutom, men mera sällan, med sina parallellkusiner på farssidan.
Puyumafolket är indelat i ett system av åldersklasser. Släktskap utgör en underliggande funktion i detta system. Målet är: fortsatt demografisk existens av puyumafolket. I det syftet skapas allianser, som ger olika slags giftermålsmöjligheter.
Shamanismen förbjöds
Taiwan har koloniserats flera gånger. Förutom holländare och portugiser har även spanjorer varit på plats. Men det var Japans kolonisering 1895 som fick störst följder för en viktig tradition: shamanismen. Den japanska administrationen förbjöd den helt enkelt. Seder som huvudjakt och ”vanlig” jakt upprätthölls dock av en rituell kärnkader in på förra århundradet.
Shamanismen hade ändå, visade det sig, uppenbarligen fortsatt underjordiskt och överlevt, efter att ha avbrutits i samband med den första koloniseringschocken. Men eftersom shamanismen tidigare var anpassad till ett jägarsamhälle som nu ersatts av ett risodlande jordbrukarsamhälle – så förändrades en del av shamanismens former. Kvinnor blev nu de som utförde riterna.
Håller kontakt med förfädersandar
Samguan hette den första puyuma-shamanen, en man. I Samguan-legenderna märktes en omskakande effekt av den japanska administrationens religiösa förbud: Shamanriterna kom mer att likna besatthetskult, där andarna kommer till shamanen och besätter denne. Inom shamanismen anses annars ofta shamanens egna andar eller egen själ, färdas själv till de andra världarna.
Puyumasamhället tycks alltså ha utvecklats från att ha varit ett shamanistiskt jägarsamhälle där män utförde ritualerna, till att bli ett jordbrukssamhälle med shamaner där kvinnor utför ritualerna.
Shamanerna hos puyuma ”reparerar vardagen”, menar Josiane Cauquelin. Dessutom håller dessa kvinnor kontakt mellan människa och natur, mellan människa och mytvärld och de har hand om de årliga riterna.
Shamanerna är därför också inblandade i nyårsfestligheter, giftermål och andra passageriter, t ex då en person övergår från pubertet till vuxenskap. Shamanernas första ritual kallas hos puyuma ”att förnya livet, att ge liv”.
Henrik Persson
Lästips:
– ”The Puyuma language”, Bijdragen tot de Taal-en-Land-en Volkenkunde 147-1, Leyde.1991.
– ”The Impact of Japanese Colonialism on Puyuma (Taiwan) Shamanism”, Shamans and Cultures, M. Hoppal and K.D. Howard eds, International Society for Trans-Oceanic Research, Los Angeles, ISTOR books 5, 1993.
– ”Passage d’une société chamaniste à une société à chamanes, l’exemple des Puyuma de Taiwan”. La politique des esprits, Chamanismes et religions universalistes. Université Nanterre Paris X, Société d’Ethnologie. 2000.
– ”The Aborigines of Taiwan. The Puyuma: From Headhunting to the Modern World”. 2004.
– Henrik Persson”Födda ur ett bamburör”-puyumafolket på Taiwan. Fjärde Världen 1-2/2008
Ordförklaringar:
Etnologi: Folklivsforskning om kultur och traditioner.
I Frankrike motsvarar ämnet mer socialantropologi.
Hortikulturalister: Trädgårdsodling med enkla redskap, grävkäpp, hacka.
Jakt, fiske och samling ingår också i försörjningssättet.
Parallellkusin: En persons farbrors eller mosters barn.
Passagerit: Övergångsrit. T. ex. äktenskap, bar mitzvah eller konfirmation.
Ritual: En kollektivt markerat tillfälle skiljt från vardagen. Kan vara inom religionens ram men även en festlig karneval.
Shaman: Person i olika kulturer som på sitt folks vägnar håller kontakt med andevärlden och botar sjuka. Ordet kommer från Eurasien.
_____________________________________________________
Fakta:
Taiwans historia
Taiwan var förr kallat Formosa, efter portugisiskans Ilha Formosa, ”den vackra ön”.
Öns stora majoritet är kineser. Fastlandskineser flyttade in i ökande skala främst vid 15- och 1600-talen. Samtidigt kom portugisiska och framför allt holländska kolonisatörer. Taiwan var då del av Fujian, en kinesisk kejsare ur Qing-dynastins provins, fram till 1887.
Efter krig mellan Kina och Japan 1894-95 blev Taiwan koloni under Japan i femtio år. Vid andra världskrigets slut 1945 befann sig Taiwan inom Republiken Kina, ibland kallat ”Nationalist-Kina”. Denna republik leddes först av Sun Yat-sen och senare av general Chiang Kai-shek. De var periodvis i samarbete men hamnade i konflikt med kommunistpartiet, Mao och Folkrepubliken Kina, som utropades 1949. Republiken Kinas regering har hållit till på Taiwan sedan 1949.
____________________________________________________
Fakta:
Taiwans ursprungfolk – austronesiska språk
På Taiwan finns, förutom kineser, också nio erkända ursprungsfolk. Ursprungsfolken utgör idag – med ett befolkningstal på sammanlagt 365 000– omkring 2 procent av Taiwans totala befolkning på cirka 22 miljoner.
Taiwans ursprungsfolk talar sinsemellan skilda austronesiska språk, som inte är släkt med kinesiska. De austronesiska språken är en vida spridd språkfamilj med många talare, där de malajo-polynesiska språken ingår. I ett stort område från Påskön, Nya Zeeland och Hawaii, till Java, Moluckerna, Sumatra och Madagaskar är austronesiska språk representerade. Arkeologisk och språklig forskning pekar mot att språket uppkom i Kinas sydöstra del och senare fördes vidare till Taiwan.
