Det var under december månad 2022 som Förenta nationernas konferens om biologisk mångfald hölls i Montreal, Kanada. Mer känd som COP15 då det är den femtonde konferensen i ordningen. Förhoppningarna från miljöorganisationer såväl som urfolk världen över har varit stor. Dels för att stärka kraven på världens nationer att deras ledare ska skydda naturen, dels att urfolkens landrättigheter ska tas i beaktande.
(Vill du lyssna på artikeln i stället, klicka här)
Under 2021 hade FN varnat för att de avtal som rör skydd av den biologiska mångfalden många gånger inte lett till något skydd för vare sig naturen eller för urfolken. Mellan 1990 och 2014 ska hundratusentals människor i 15 länder tvingats från sina hem i samband med att man inrättat skyddade naturområden. Oftast med följd att dessa områden inte haft något större skydd.
Som exempel finns det enorma regnskogsområdet som utgör Kongoflodens avrinningsområde. Regeringar har visserligen tagit på sig ansvaret att garantera naturskyddet, men det har visat sig att de gett licenser till företag som sysslar med oljeborrning och gruvdrift. Samtidigt som urfolken i området får flytta på sig. Nu har det funnits krav på att urfolken, med sina kunskaper, måste få en mer central plats i skyddet av världens natur.
Bland de huvudpunkter som återfinns i det nya avtalet finns också vad som på sina håll har kallats för ”skarpa formuleringar” om att respektera urbefolkningarnas rättigheter, ledarskap och kunskap när länderna ska ta fram sina nationella planer för att bevara den biologiska mångfalden. Detta tillsammans med målsättningen att skydda 30 procent av naturen på land och till havs senast 2030.
Delar av miljörörelsen har uppmärksammat just betydelsen av att urfolken inkluderas i avtalet.
– Att urfolks roll och rättigheter för att bevara naturen fastställts i avtalet är oerhört viktigt. Här har Sverige hemläxa, och förhoppningsvis kan avtalet bidra i riktning mot att regeringen på allvar börjar respektera samiska markrättigheter såväl som att centrera samisk kunskap och expertis. Inte minst när det gäller ett klokt förvaltarskap av skogen, som i dagsläget hotas av fortsatt aggressiv kalavverkning från skogsbolagen, säger Erika Bjureby, Sverigechef Greenpeace, i ett pressmeddelande.
Samtidigt kritiserar Greenpeace de låga ambitionerna i avtalet. Något som även WWF och Naturskyddsföreningen gjort. Greenpeace kritiserar det faktum att Sverige har långt kvar till att nå målet med ”levande skogar”. Man framhåller att Skogsstyrelsens senaste bedömning visat att utvecklingen är negativ, att skogsindustrin fortsätter att skövla värdefulla skogar och sätta hård press på ekosystemet. Av Sveriges nuvarande skogsmark är bara 8,8% formellt skyddad.
Den nuvarande regeringen får också kritik då den lagt fram en budget som inte prioriterar miljöfrågorna. Men även på EU-nivå verkar Sverige nu försöka försvaga lagstiftning som ska skydda biologisk mångfald och urfolks rättigheter.
– Det är för lite för sent, tyvärr för att skydda den biologiska mångfalden i svenska skogar. Vår nya miljöminister åker till COP15 och röstar igenom det här avtalet,
samtidigt som regeringen inte visat något intresse för att bevara de svenska skogarna eller den biologiska mångfalden. Det är i bästa fall hyckleri. Det är pinsamt att Sverige inte är en del av lösningen, utan en del av problemet. Nu har Sverige ratificerat konventionen om biologisk mångfald och röstat igenom det här avtalet, det kräver en rätt rejäl kursändring av svenska regeringen för att kunna leva upp till det här, säger Erika Bjureby.
Men även om miljörörelserna har lyft det faktum att COP15 ska innefatta urfolken och deras perspektiv, har människorättsorganisationer och stödorganisationer för urfolk ifrågasatt i vilken utsträckning detta faktiskt gäller.
Exempelvis har Amnesty International kommit med ett pressmeddelande där man anser att COP15 inte är tillräcklig för att skydda urfolken och lyfta fram deras perspektiv i förhållande till naturskyddet.
— I ramverket för global biologisk mångfald som man kom överens om på COP15, inkluderade inte de närvarande länderna vid konferensen urfolkens krav på att deras marker och territorier fullt ut ska erkännas som ett bevarat område, en vädjan som var tänkt att skydda dem från den rovdrift de ofta får uppleva i områden som statligt skyddade nationalparker, säger Chris Chapman, Amnesty Internationals rådgivare om urfolksrättigheter i ett pressmeddelande.
Chapman menar att de närvarande staterna på COP15 har misslyckats att erkänna urfolkens enorma bidrag till att bevara den biologiska mångfalden. Något som gör att de löper risk för att drabbas av övergrepp framöver.
— Ramverket som man tagit fram på COP15 tillkännager bara delvis urfolkens enorma bidrag till naturskyddet. Trots att man utgör bara 5% av världens befolkning, så innehar urfolkens marker 80% av världens biologiska mångfald.
Organisationen Cultural Survival har ifrågasatt frånvaron av ett urfolksperspektiv i ramverket. Bland annat lyfter organisationen i ett uttalande fram att urfolk sällan har möjlighet till inflytande i sammanhang som COP15 i jämförelse med ledare från nationalstater. Inte heller vid detta möte upplevde Cultural Survivals representanter på mötet att urfolken behandlades som jämlikar vid diskussionerna.
Även formuleringarna i själva avtalet ifrågasätts av Cultural Survival. De menar att om urfolkens rättigheter framstår som att ha blivit erkända vid en snabb titt på avtalet, så är språket utformat så att det kan tolkas nästan hur som helst på global och nationell nivå. Detta ser man som en stor risk då det ger utrymme för regeringar världen över att fatta beslut som drabbar urfolken hårt.
Man lyfter även det faktum att många ledare för urfolk har uttryckt sin oro över att ramverket kan leda till ännu ett markrofferi om inte urfolkens rättighet och styre får tillräckligt erkännande. Här menar Cultural Survival, likt Amnesty International, att om ramverket inte erkänner urfolkens marker och territorier som en egen kategori för naturskydd så lämnar det mycket utrymme för tolkning. Till fördel för nationalstater och företag.
Stellan Beckman
Antonie Grahamsdaughter
